min lilla nin
då var man återigen ute på "landsbygden". käka lite påskmat med familj och släkt, sen blir det fest!
gosade lite med min 11 år gamla kanin också, ser ju honom inte ofta nu när man flyttat. (bestämde att han fick bo kvar här pga att han trivs här och ändå är så gammal.) kände då en knöl precis vid käken, precis likadan som Staza fick strax innan hon dog i lunginflammation. veterinären sa att det var cancer då.. så det känns väl lite sisådär, är nästan helt säker på att Stampe nu också fått det, ingen aning om vad det annars är.. iofs har han problem med tänderna och det kanske skulle kunna vara nåt sånt. men vid den åldern, och med tanke på att det är exakt likadant som det var med Staza, så är jag rätt säker.. men ändå känns det inte så jobbigt. han är ju som sagt 11 år, levt längre än vad kaniner brukar göra. lite tungt att veta att han kanske inte finns kvar mycket längre eftersom man haft honom sen man själv var 10 år. trillade en liten tår när jag tänkte på hur länge vi har varit buddies. men det kanske är dags nu.. visar det sig att det är cancer, så finns det ingen chans att jag kommer kunna vara så egoistisk att jag behåller honom tills han dör av sjukdomen. då blir det nog en spruta.. nåväl, inget jag kan göra åt nu.. får vänta tills på tisdag, se vad veterinären säger.
ikväll tänker jag ha roligt! men lilla bubben är fortfarande min lilla bubbe för det. älskar honom av hela mitt hjärta. =)
gosade lite med min 11 år gamla kanin också, ser ju honom inte ofta nu när man flyttat. (bestämde att han fick bo kvar här pga att han trivs här och ändå är så gammal.) kände då en knöl precis vid käken, precis likadan som Staza fick strax innan hon dog i lunginflammation. veterinären sa att det var cancer då.. så det känns väl lite sisådär, är nästan helt säker på att Stampe nu också fått det, ingen aning om vad det annars är.. iofs har han problem med tänderna och det kanske skulle kunna vara nåt sånt. men vid den åldern, och med tanke på att det är exakt likadant som det var med Staza, så är jag rätt säker.. men ändå känns det inte så jobbigt. han är ju som sagt 11 år, levt längre än vad kaniner brukar göra. lite tungt att veta att han kanske inte finns kvar mycket längre eftersom man haft honom sen man själv var 10 år. trillade en liten tår när jag tänkte på hur länge vi har varit buddies. men det kanske är dags nu.. visar det sig att det är cancer, så finns det ingen chans att jag kommer kunna vara så egoistisk att jag behåller honom tills han dör av sjukdomen. då blir det nog en spruta.. nåväl, inget jag kan göra åt nu.. får vänta tills på tisdag, se vad veterinären säger.
ikväll tänker jag ha roligt! men lilla bubben är fortfarande min lilla bubbe för det. älskar honom av hela mitt hjärta. =)
Kommentarer
Trackback